Välkommen till Tomelilla hembygdskrets

 
Tomelilla Hembygdskrets... 

…är en ideell förening med cirka 600 medlemmar. Föreningen har en arbetsgrupp på tio personer, men det vore önskvärt med fler kvinnor i densamma! Varje år sedan rekonstruktionen 1994 utges en 28-sidig skrift (senast 36-sidig), vari vi fördjupar oss i Tomelillas historia. Inte bara gator, torg och byggnader belyses, utan det grävs även fram fakta om företag och affärer samt presenteras intressanta personer, som sedan mitten av 1800-talet bott och verkat i Tomelilla.

Malte Anders Strömbeck med familj (makan Herta Alice, f Mattsson 1915-03-28--2012-06-24, och barnen Lars, f '41 och Britta, f '44) flyttade från Tomelilla 1954. Det blev Olofström, där han 1953 fått en överlärartjänst och dessutom var rektor för yrkesskolan. Strömbeck hade först ett s k provår. Då veckopendlade han från Tomelilla. Han och makan tog körkort i den vevan och skaffade en bil (PV 444).

När enhetsskolan infördes, blev det för många rektorer i Olofström, varför Malte Strömbeck 1955 fick nytt arbete, nu i Kristianstad. Han blev utbildningschef på landstinget, vilket innebar att han bl a chefade för verksamheten inom folkhögskolorna och sjuksköterskeskolorna i Kristianstads län (L).

Strömbeck, född 1910, som kommit till Tomelilla 1932 redan, var den förste rektorn vid yrkesskolan, från dess start där 1946.

Här några citat ur lokalpressen:

• Ungdomen måste lära sig aktning för de praktiska arbetena, slutade rektor  Strömbeck. Han utbringade till sist ett fyrfaldigt, kraftigt besvarat leve för det svenska  hantverket. /YA 26/4 1948/

• En hantverkslärling kunde förtjäna 20 kr i veckan, medan en handelsanställd tjänade 25 kr och en industrianställd 35 kr i veckan. I regel går dock ungdomarnas  veckoavlöning åt till nöjen och annat onyttigt. /YA 26/4 1948/

• Flitpremier 1949-1950. Kurs för målare: Stig Jönsson, Börje Lövberg, Hans Palm, Axel Persson, Arne Nybjer. Manlig hushållskurs: Allan Havelius, Nils Månsson, Johan Nilsson. /YA 13/5 1950/

• Högtidlig avslutning vid yrkesskolan. Musik följde av fru Herta Strömbeck och sonen Lars, klarinett. Melinska Stenografförbundets järnmärke tilldelades: Kerstin Holmqvist och Gunnel Pihl. /Aurora 15/5 1953/

---------------

Den i Simris födde folkskolläraren Malte Strömbeck (1910-08-21--1994-09-16)  kom till Tomelilla folkskola med höstterminens start 1932. Han var då blott 22 år gammal. I allmän självdeklaration att avlämnas år 1933 för taxering finns under ” E: inkomst av tjänst ” redovisat 1.437:68 kr. Då var han vikarierande folkskollärare, fortsättningsskollärare och slöjdlärare. Inledningsvis bodde Malte Strömbeck på Byskillnadsgatan 9, hos lärarkollegan   Ivan Olsson med maka Tyra. Nästa år deklarerade MS för 2.627 kr. Han var då ordinarie folkskollärare. Handlingarna visar, att han började som gymnastikledare 1935, eftersom han 1936 deklarerar ett gymnastikarvode på 117 kr. År 1936 tjänade MS 22 kronor på att ge privatlektioner … 

År 1946 börjar pengarna trilla in för arbetet som rektor (500 kr) och timlärare (215 kr) vid yrkesskolan.  Makarna Strömbeck vilar på Östra begravningsplatsen i Kristianstad.  Gravnummer: Ö 45 205

Min mor är uppväxt i Tomelilla. På bilden  ses hon till höger tillsammans med sin syster. Bildtexten lyder: ”I stadsparken, Tomelilla, pingsten 1947”. Hon var född 1925-06-28 och hette då Märta (Anna-Märta) Olsson, ev Bondesson. Systrarna Olsson sitter på bänken på den lilla kulle, som av tomelillabarnen kallades ”berget”. Min mor växte alltså upp på Rosencrantzgatan 23, i ett parhus hos sin fostermor, Johanna Bondesson. Huset såldes 1960. I huset ovanför  bodde tysklärarinnan vid Samrealskolan, Ebba Bengtsson. Min så kallade gudmor, änkefru Johanna Bondesson, dog när jag var 3,5 år gammal. Mina föräldrar återfinns på samma gravplats på Tomelilla Gamla kyrkogård. Jag kommer mycket väl ihåg, när ”moster Johanna” dog. Vaktmästaren på Välagården tog hand om mig, när mina föräldrar gick in till moster Johanna en kort stund. Hon hann bara säja min mors namn, innan hon dog. Johanna Bondesson var född år 1880 i Glemminge. Hon hette Andersdotter som ogift, blev änka 1928 och dog 1959. ”M oster Johanna”, som sålunda var min mors biologiska moster men också hennes fostermor, blev tidigt änka, då hennes make avled i en hjärntumör. Han kom från Everöd norr om Tomelilla och hette Nils Bondesson (f 1880). De köpte sedan en gård utanför Lunnarp, i Norra Kverrestad, där han var ordförande i det mesta. Gården drevs av Johanna i drygt tre år efter Nils’ död 1928. Johanna tog efter makens död till sig min mor, Märta som fosterdotter (oklart om hon adopterades). Min biologiska mormor (alltså Johannas syster) levde i Ingelstorp och dog i Glemmingebro 104,5 år gammal som Ystads kommuns äldste vid den tidpunkten!!! Anna-Märta Grerot avled den 29 oktober 2008.

/Nedtecknat 2015-03-15 av prästen Christer Grerot (*1955-06-11) som själv gick ur tiden för bara några veckor sedan/